Evakuering

På grund av en större renovering av lägenheten har vi fått en evakueringslägenhet tvärs över gården. Sov första natten i den tillfälliga lägenheten inatt och det kändes lite som julledighet och man sover över hos en släkting. Familjen verkar ta det bra och den största oron nu är att Internet ännu inte är överflyttat. Men en bra erfarenhet inför en eventuell riktig evakuering någon gång.

Man får också en tankeställare om vad man egentligen använder normalt i sitt liv. Många saker och även kläder packades i lådor och skickades till vinden. En hel del möbler kan stå kvar i lägenheten längs vissa väggar som inte berörs av evakueringen. Vi har i grunden tagit med säng, varsitt bord och stol och kläder i resväskor. Allt skulle lätt få plats i en större kärra eller lastbil för B-körkort. Just den biten känns ganska bra.

Men det är som sagt en hel del saker som vi lämnar kvar, och det ger en del minimalist-ångest. Vi skall vara evakuerade i 13 veckor och livet fortsätter som vanligt med jobb och skola för barnen, plus en större ledighet under jullovet. Vi har alldeles för mycket ”skulle vara bra att ha någon gång”-saker. Eftersom jag var ledig ett par dagar innan flytten har jag därför utöver mina grundsaker flyttat över en hel del kartonger och väskor med saker som behöver kollas igenom. Mängder med papper som jag kommer kunna scanna in och sedan slänga. En hel del prylar som jag skall försöka sälja eller kasta. Uppskattningsvis cirka 4-5 kubikmeter som inte skall flyttas tillbaka igen när renoveringen är klar.

Det är mycket tomma ytor i evakueringslägenheten då många rum är större än våra nuvarande. Den är i princip lika stor som vår vanliga lägenhet men ett rum mindre. Jag hoppas att övriga familjen kommer lära sig att uppskatta de många tomma ytorna och att vi kan genomföra en del förändringar när vi flyttar tillbaka. Vi gav bort soffan och köksbordet i flytten. Målsättningen är att när vi nästa år köper nya möbler så kommer de vara kompaktare än de gamla. Jag kommer ha mindre volym att förvara och kommer kunna flytta bort en och annan hylla. Vi har inte fått fulla detaljer i alla ändringar de skall göra då VVS och ventilation kommer att prioriteras och kanske flytta någon vägg eller få någon garderob att försvinna. Men vi är väldigt förväntansfulla att flytta tillbaka igen och genomföra de förändringar vi ser framför oss. Det känns faktiskt på många sätt som en nystart.

Hemberedskapspoddar

Vardagsprepping

”En podcast om prepping, eller rätt och slätt hemberedskap”. Bakom Vardagsprepping hittar vi Martin som tillsammans med sin son producerat hela 76 videos om prepping, friluftsliv och hemberedskap på YouTube. Bloggen passerade för ett tag sedan 200 inlägg och har många bra tester av utrustning. Strax innan sommaren startades det också en podd med samma namn med än så länge 12 avsnitt.

Här pratar Martin själv, eller intervjuar olika individer som inte alls är förberedda och blandar det med personer som har kommit väldigt långt i sin prepping. Fokus än så länge på att komma igång med sin hemberedskap och olika trösklar för det. Rekommenderas både för personer som är helt nya inom hemberedskap, och personer som jobbat med sin hemberedskap så länge att de glömt bort hur det var i början.

Beredsam

”En podd om hemberedskap, prepping, överlevnad samt kriser och katastrofer av Anna Maria Stawreberg, Niklas Kämpargård och Herman Geijer. Beredsam görs med stöd av ABF och spelades in i Soundtelling i Stockholm.” Herman Geijer har gjort sig ett namn som Sveriges främst zombieöverlevnadsexpert, men podden beredsam har ett fokus på svensk krisberedskap.

Än så länge 26 avsnitt med huvudsakligen intervjuer med olika experter inom svensk krisberedskap. Bredden är stor och tar upp både individuella frågeställningar kring den egna hemberedskapen och ur ett samhällsperspektiv med exempelvis skyddsrum. Trion bakom podden har skrivit ett flertal böcker inom hemberedskap och har djupa kunskaper inom sina fält. Där det saknas tas externa experter in och ger sitt perspektiv. Detta skapar en podd som jag känner framför allt ger många konkreta svar på de olika frågeställningarna.

Hemberedskap

”Hemberedskap, podden som pratar om dina förberedelser inför krisen. Niklas Larsson och Anette Staff, utbildad rådgivare i hemberedskap, samtalar om hemberedskap och prepping.” Podden har släppt 73 avsnitt och har varierat i tema genom de olika säsongerna.

Jag är alltså en av personer i duon bakom podcasten Hemberedskap. Det startade med en första säsong som var ett komplement till våra föreläsningar om grundbehoven. De avsnitten höll så varierande ljudkvalité att vi numera spelat in dem på nytt och jag rekommenderar att börja lyssna på avsnitt 50. Därefter kan man starta om på avsnittet ”Vad innebär det att vara en prepper”. Vi pratar om både konkreta åtgärder och mer filosofiska funderingar kring ämnet hemberedskap.

Podd är ett bra sätt att öka sin kunskap inom hemberedskap under tiden som man gör något annat. Pendling till arbetsplatsen, promenader, städning och andra sysslor som inte kräver full uppmärksamhet. Om du inte lyssnar på podd idag så ladda ner en app, exempelvis Himalaya, och lyssna på någon av dessa podcasts.

Tålamod och prioriteringar

Idag vid börsens stängning översteg för första gången min totala vinst de senaste 29 månaderna mina egna insättningar under samma tidsperiod. Jag räknar här enbart det egna kapitalet och inte belopp jag plockat in genom hävstångskrediter. Det är ett häftigt delmål att passera, känslan av att pengarna genom egen kraft fördubblats. Det är väl kanske en liten överdrift att de gjort det helt själva då jag nog fortfarande snittar 10 timmar i veckan på arbetet med och kring börsen. Målbilden är att få ner den tiden men man fastnar gärna i uträkningar och analyser.

Samtidigt är det en bra insikt i att det kräver en hel del tålamod med börsen. Även om det i efterhand kan kännas som jag precis började sätta in pengar på Avanza, är 29 månader en ganska lång tid. Jag har fortfarande inte tagit ut någon vinst utan prioriterat att bygga portfölj. Det gör också utvecklingen ganska abstrakt då än så länge portföljbyggandet snarare försämrat min livskvalité än förbättrat den.

Jag tänker då framför allt på att sparkvoten de senaste 28 månaderna snittat cirka 17 000 kronor i månaden. Börsen har varit främsta prioritet och övrig konsumtion har fått finna sig i att bli nedprioriterad eller helt struken. Helt asketiskt har det inte varit. Semester i Spanien, USA och Lettland. Ny speldator, telefon(er) och andra nödvändiga uppdateringar i familjen. Mina barn har nog billigare intressen än genomsnittet som tur är. Men alltid konsumtion med syfte och inte bara för att man har kunnat eller haft pengar över i slutet av månaden.

Motivationen är vad en större portfölj skulle ge för friheter. I grunden bygger jag portföljen på Avanza för att mer eller mindre på heltid, inkomstmässigt, kunna ha börsen som sysselsättning. Den mindre portföljen på Nordnet har som syfte att avkastningsmässigt betala vår hyra och familjebilen. Just nu går börsen mycket bra och motivationen att fortsätta bygga är hög. Tålamodet kämpar vidare. Prioriteringen kvarstår.

Portföljutveckling september 20

September har varit en skakig månad både på börsen och i min portfölj, men som slutat med positiva utvecklingar. När det gäller börsen i stort så har det gått ner och upp i två större svackor under månaden som säkerligen orsakat lite nervositet på marknaden. Jag har inte ägnat mig åt någon aktiv trading med köp och sälj men har däremot kraftigt koncentrerat mina innehav.

Haft mer tid under veckorna i september och analyserat mina innehav. Funderat på vad som är det viktiga på kort sikt för portföljen för mig. För att komma dit jag vill på ett par års sikt måste jag öka värdeökningen, och därmed också risken. Jag märker också mentalt att jag upplever mindre stress med få innehav, vilket säkerligen är motsatt vad många andra upplever. När det gäller high risk / high reward scenarion tycker jag det finns två grundläggande varianter att jobba med. Du hittar en till synes nedtryckt aktie och hoppas den skall göra comeback, eller du hittar en aktie med momentum och hoppas den skall fortsätta jobba uppåt.

På mitt Avanzakonto har jag tidigare köpt in mig i Millicom. Jag tycker den är ett exempel på en nedtryckt aktie som har goda förutsättningar att göra en ordentlig comeback under det kommande året. Jag har därför för de kommande månaderna bestämt mig för att gå all in i Millicom på Avanza. Det kommer att analyseras löpande men vill i alla fall se en utveckling på 20% innan jag börjar skala ner och sprida innehavet igen. Nedan är utvecklingen för min Avanzaportfölj i september månad.

På mitt Nordnetkonto hade jag under sommaren ett antal kandidater för aktier med momentum. Under höstens gång har dock Evolution Gaming varit den aktie med mest uppmärksamhet kring och därför också med det största utbudet av analyser. Jag har läst ett flertal mycket övertygande rapporter och när Evo dippade neråt 555 kr skalade jag även om denna portföljen rejält. Även här slutade det i all in när Evo i många aspekter framstod som den starkare kandidaten. Nedan är utvecklingen för min Nordnetportfölj i september månad. (Obs, Nordnets procent klarar inte riktigt av hävstång och är oftast missvisande)

All in scenarion är givetvis en hög risk. Jag vill lyfta fram detta för vilka skandaler som helst kan gömma sig bakom kulisserna på de stora bolagen. Framför allt efter min resa i Swedbank. Jag är också en hyfsat aktiv förvaltare och ägnar tid i princip alla dagar på året åt att följa börsen och mina innehav. Det kan därför svänga snabbt både i strategi och innehav, men just nu är detta två aktier som jag (givetvis) tror väldigt mycket på. Känner du att du inte har en klar strategi just nu välj en stabilare fond eller håll dig likvid.

Blicken mot horisonten

Detta är min första riktig arbetsvecka tillbaka på mina gamla uppdrag. Har därför de senaste dagarna fått läsa in mig igen på projektbeskrivningar, rapporter och analysera det gemensamma GANT-schemat. Allt för att återigen hitta rätt fokus och prioriteringar. Har nu grovt planerat mina arbetsinsatser och vet hyfsat vad jag gör med min tid fram till 1 april nästa år. Nu återstår att genomföra de förberedelser och insats som behövs för måluppfyllelse.

Det som verkligen slår mig är hur hårt jag tittat ner i backen under Covid-19 perioden. Eftersom många av uppdragen har trillat in med kort varsel och jag i bästa fall fått månadsuppdrag har jag i princip inte haft mer än en vecka i taget i fokus. Vardagen har i mycket handlat om att genomföra arbetspass, äta, sova, jaga fler uppdrag och hinna träna ibland. Jag är normalt en person som gillar att planera, och gärna långt in i tidshorisonten. Nu när jag åter lyfter blicken känns det ovant, lite stressigt men också med en känsla av lättnad.

Det blir en tankeställare. Att det är lätt att fastna med sitt fokus. Ibland är det givetvis positivt med kort fokus, att vara extremt produktiv i perioder och få saker gjort. Är det kanske också så att blicken kan fastna i horisonten mot framtiden, med apati och prokrastinering som resultat? Jag vill hitta metoder och vanor som gör att jag regelbundet växlar fokus och tillåter eftertanke på både vad jag gör just nu och vart jag är på väg.

Hösten kommer i huvudsak bestå av utbildningsuppdrag där jag reser bort till annan ort och spenderar 3-5 dagar där. Då bör jag givetvis ha fullt fokus på den platsen och uppdraget. När jag har kortare arbetsveckor skall jag försöka hitta rutin och höja blicken igen och försöka ligga steget före i planeringen. Exakt hur detta skall gå till har jag just nu inga konkreta tankar om. Men jag tror att det är viktigt för att inte fastna på en plats eller gå vilse på vägen.

Börsportföljen lever

Som jag skrev i förra inlägget så sålde jag hela min börsportfölj de första skakiga veckorna i mars. Jag samlade kapital för att härda ut stormen. Och under en jobbig vecka och framför allt helg gjorde jag om alla mina planer för 2020. Men kontakterna levde och löfte om uppdrag började komma in. Och där satt jag med ett par miljoner i kapital som absolut inte ville sitta på ett likviditetskonto.

Jag började analysera vilka aktier som jag skulle kunna tänka mig äga när verkligheten kommit tillbaka. Just då trogen till min utdelningsfilosofi tittade jag på bolag som haft en stabil utdelning de senaste åren, och vilken procent det skulle motsvara med dagens kurs. Många bolag framstod genast som otroligt attraktiva bland de ”tråkiga och grå” svenska storbolagen. Volvo, Lundin Petroleum, Boliden, BillerudKorsnäs, Peab för att nämna några. Några lite i jämförelse nyare bolag som Kindred, Intrum, Nobia. Poängen är att jag applicerade min fastställda policy på de nya förutsättningarna och den 23 mars gick jag in igen med största delen av kapitalet.

Vad jag inte visste då men som är klart nu är att 23 mars var den absoluta botten. Fenomen som FOMO (Fear of missing out) och TINA (There is no alternative) slog till på bred front och många av investerarna som gick ur i den stora crashen började köpa igen. Det var ren tur att det blev den 23 mars för mig. Det hängde starkt ihop med att jag började tro på min egen privatekonomi igen. Misstagen jag gjorde var att jag inte riktigt trodde på den massiva uppgången som skulle komma. Exempelvis sålde jag Kindred på +50% vilket jag då tyckte var en grymt bra vinst med tanke på att jag gått ur på -14%. Även Volvo, Lundin Petroleum, Billerud och många andra såldes ut när de nådde 50-60% vinst. Hade jag behållit exempelvis Kindred som jag köpte på 23 kronor hade jag istället kunnat se +200% i slutet på augusti. Men Lundin som jag sedan sålde på 225 kronor har inte kommit tillbaka på den nivån så, you win some you lose some. Men portföljen återhämtade sig i stort, och snabbare än väntat.

När jag såg trenden på uppgången läste jag fler artiklar framför allt om fenomenet TINA. Jag blev övertygad om att oavsett de reella konsekvenserna av Covid-19 på världen så fanns det inte så stort intresse att låta kapitalet ligga i malpåse. Jag jobbade med tidigare framgångsfaktorer att hitta stabila företag på den svenska marknaden och inte vara rädd för att använda hävstång. Jag jobbade vidare med min ”stora” portfölj på Avanza med medelrisk. Växlade upp på min ”lilla” portfölj på Nordnet med högre risk fast fortfarande på svenska aktier. Började lyssna mer på #finanstwitter om vad det fanns för förhoppningsaktier.

Min stora portfölj på Avanza nu ligger stabilt över 2 miljoner. Efter fredagens stängningssiffror närmare bestämt på 2 230 117 SEK. Tittar man på utvecklingen sedan 1 januari 2020 står den just nu på +14.41% vilket jag är nöjd med beaktat den stora nedgång som blev i mars. OMX30 på Stockholmsbörsen står i +1.67% (siffror från inloggat läge på Avanza). Jag har hela tiden haft en framgångsrik strategi för att slå index genom att äga ett fåtal starka bolag jag tror på. Min förhoppningskandidat i Avanza-portföljen just nu är Millicom som utgör 39% av portföljen. Flertal köprekommendation den senaste veckan har gett starkt hopp inför 2021.

Min mindre portfölj på Nordnet ligger på 1 107 840 SEK och en uppgång på +18.6% sedan 1 januari 2020. Efter att ha kört lite olika bolag och kämpat mig uppåt sålde jag under den senaste veckan i princip samtliga innehav. Anledningar var att Evolution Gaming som jag följt den senaste tiden dippade ner på 555 kronor. Det var en konsekvens av en större nedgång framför allt i USA men då EVO tidigare varit uppe i 695 kronor såg jag ett starkt köpläge. Därmed ökade jag min position rejält och har nu strax över en miljon i aktieinnehav. Jag är övertygad om att detta innehav kommer ge positiva grafer i min Nordnet-portfölj in i 2021.

Det är nu 26 månader sedan jag gick in på börsen med ett startkapital på cirka 150.000 kronor. Jag är ärligt talat helt blown away över resan jag gjort sedan dess. Börja spara, börja investera!

Efter stormen

Det är lite drygt 6 månader jag skrev något på bloggen. Covid-19 drabbade samhället och mitt liv starkare än väntat. Inte virologiskt men ekonomiskt. Min plan att stanna hemma lite extra 2020 och leva på aktieutdelningar crashade totalt.  Måndagen den 9 mars blev det ganska uppenbart att pandemin skulle ha stor påverkan på börsen efter en inledande lite mer försiktig nedgång. Samma vecka tog jag beslutet att sälja hela portföljen.

Med facit i hand borde jag sålt tidigare. Jag låg på ”all time high” den 20 februari och hade förväntade utdelningar på 146.000 kronor för 2020. Det kändes stabilt. Tog beslutet att helt gå ur när jag låg på -14% och undvek därför den absoluta botten. När sedan under pandemins gång besluten kom om inställda utdelningar från de flesta svenska börsbolag känns det som ett bra beslut. Det som fick mig att tveka var trots allt den stora kommande utdelningen. En utdelning som sedan försvann.

Den 20 mars kom sedan beskedet att mina utbildningsuppdrag under våren högst troligen inte skulle bli av. Att samla 20 deltagare från hela landet 4 dagar på ett hotell kändes inte som en bra idé tyckte uppdragsgivaren. Och inte kursdeltagarna heller som hoppade av i en hög takt. Någonstans i samma veva tog Försvarsmakten beslut att ställa in all verksamhet som inte var kritisk och där försvann ungefär ytterligare 3 veckors uppdrag. Den fredagen blev det några öl för många får erkännas. Men under de kommande helgdagarna började också en känsla växa i huvudet att nej nu helvete får det räcka med självömkan.

Kontaktade en annan uppdragsgivare som jag gjorde en hel del timmar hos under vinter. Fanns det något vikariat, något behov? Jo det kanske fanns iallafall en halvtid de nästan kunde lova. Men tror ni inte det kommer bli en del sjukskrivningar under pandemin? Jo, ja, kanske men på en del positioner som jag inte hade upplärning för. Men om jag kommer in de närmaste veckorna och går bredvid kostnadsfritt några dagar på olika positioner? Jo alltså det är väl ok om jag inte debiterar timmar för de läropassen. Jag fick in foten. Och precis som jag trott blev det många sjukskrivningar, nästan för många och det blev några långa veckor här och där. Ett antal uppdrag från MSB på uppdrag av Folkhälsomyndigheten droppade också in. Ett uppdrag från Västra Götalandsregionen att samordna volontäruppdrag. Ett par av de tidigare uppdragen blev av trots allt.

Uppdrag av olika karaktär har jag gjort under våren och sommaren som kanske många ansett inte vara alltid så glamorösa. Inom säkerhet och bevakning löser man alla möjliga typer av problem. Jag har suttit och tittat på en driftpanel i 12 timmar i sträck eftersom IP-kopplingen till larmsändaren varit offline och fjärrövervakning därför inte varit möjlig. Ett uppdrag där jag kanske inte hade så mycket nytta av mina 300 högskolepoäng. Men med ödmjukhet och tacksamhet samtidigt som arbetslösheten steg för varje månad. I ärlighetens namn har jag också haft en hel del mer kvalificerade uppdrag och både utmanats och känt sann arbetsglädje. När jag tittar över samtliga uppdrag under 2020 har jag ett snitt på ungefär 48.500 kr i månaden. Verkligen inget att klaga över. Men det krävdes beslutsamhet, en del attityd och att släppa alla eventuella höga hästar.

Om en vecka startar mina ordinarie uppdrag igång igen. Även Försvarsmakten har tagit beslutet att starta upp igen och jag kommer tillbringa vecka 39 i uniform. Skolorna har startat upp och familjen har återgått till vardag. Det känns på många sätt som stormen är över för denna gång. När det gäller börsportföljen känns det också optimistiskt, men jag tänker återkomma till det i ett annat inlägg.

Jag hoppas du som läser detta också kan känna att den värsta stormen är över. Och att du kom någorlunda helskinnad ur den. Den förberedde överlever.

Att hantera känslorna inför en samhällsstörning

Det ser ut som spridningen av CoVid-19 nu ökar på ett sätt som inledningsvis inte förväntades. Snabbare och till flera länder med dödsfall över en större geografisk yta. Än så länge har den vanliga influensan drabbat fler personer och med fler dödsfall som resultat. Men det finns en potential i ”Corona” som oroar. Detta får många medborgare att vidta åtgärder. Flera nyheter och bilder kommer från Italien där hyllorna i affären gapar tomma. Det kommer även rapporter från olika hamnar att eftersom färre skepp lämnar Kina-området så drabbar det också andra handelsvägar mellan oss och Kina. Det råder dessutom en brist på containrar just nu som efter de tömts på kinesiska varor brukar skickas tillbaka igen fyllda med varor från Europa.

För oss som familj har barnen kommit hem med frågor från skolan då det diskuteras även där. Vad händer om skolan stänger, och flera arbetsplatser stänger, om matvaruaffären stänger. Under söndagsmiddagen lyfte jag ämnet och vi hade en lång diskussion om vad vi såg för konsekvenser och vilka åtgärder vi borde göra direkt. Att barnen skulle äta både frukost och lunch hemma var något de såg som problematiskt. Att arbetsplatser stänger var kanske något vi vuxna såg som mer problematiskt med de följdeffekter det får på exempelvis konsumtionsvaror. Vår dotter har precis varit sjuk några dagar i februari och vi diskuterade hur hon uppfattade att man hamnade efter i skolan vid längre frånvaro. Då mycket av arbetet sker via Google Drive och hon har väldigt bra betyg såg hon inte det som problematiskt alls. Grabben får vi köra lite egna lektioner med då hans klass inte har digitaliserats i samma utsträckning.

Efter en sådan här diskussion tycker jag det är viktigt att man gör något praktiskt så alla känner att det har blivit någon slags slutsats i diskussionen. Vi inventerade frysen och den allmänna delen av skafferiet och skrev en inköpslista. Mycket av den mat vi har hemma för störningar exempelvis i elförsörjningen är lite tråkigare och med bättre hållbarhet än i det normala livet. Sedan åkte jag iväg och köpte så mycket som vi trodde vi skulle få plats med av sådant som vi tror kommer gå åt extra mycket om alla är hemma.

Under kvällen när barnen lagt sig analyserade vi familjeekonomin och konstaterade att CoVid-19 vid ett större utbrott kommer drabba oss lite extra. Detta då jag som konsult har många uppdrag som är beroende av att företag och transporter fortsätter med sin normala verksamhet. Samtidigt så har vi mycket låga fasta kostnader i vårt hushåll. Vi diskuterade också lite lösningar ifall bara vissa familjemedlemmar blir misstänkt sjuka och behöver hanteras under karantänliknande förhållanden hemma.

Att acceptera och hantera känslorna i familjen inför en möjlig samhällsstörning är konstruktivt och dämpar oron. Framför allt om man har barn. Att säga ”att det löser sig nog” eller ”media bara överdriver” kan öka oron. För vid en större risk går det inte att skydda sig mot rapporteringen. Och har man barn i skolan kommer de att diskutera det där, både med andra elever och lärare. Så oavsett vad du personligen tror om det kommer bli en pandemi eller inte, hantera känslorna på ett konstruktivt sätt med din familj och omgivning.

Trygghet och kaos

För många är trygghet högt prioriterat. För mig som träffar och föreläser för många som är intresserade av hemberedskap så är det en central fråga. Trygghet att ha gjort rätt förberedelser både i inköp av mat och utrustning. Trygghet att ha skaffat sig rätt kunskaper som första hjälpen, praktisk hemberedskap och överlevnadskunskaper. Att planera och tänka igenom alternativ för att möta samhällets alla kriser, både de stora som drabbar många och de personliga.

Även inom de mentala förberedelserna så pratar vi mycket om tryggheten i bra självkännedom, både gott självförtroende och självkänsla. Att anamma de gamla stoikernas tankesätt med att tänka igenom, eller simulera som jag själv använder, olika scenarion och tänka igenom våra handlingsalternativ. Bygga mental styrka.

Så för bästa trygghet borde vi kalkylera alla risker och sedan ta de åtgärder som krävs för att undvika dem, tryggaste jobbet och en lågmäld fritid? Men som du kanske vet skulle vi aldrig klara av det livet. Vi är nämligen neurologiskt utvecklade för att tempoväxla mellan trygghet och kaos. Eftersom status quo förr i tiden var det som gav en garanterad död. Utvecklades vi inte, skaffade ny kunskap och vidgade våra vyer överlevde vi inte vintern eller konkurrensen från andra.

Detta tar vi med oss idag även som moderna människor. Det är nämligen en skillnad mellan att känna sig trygg nog mentalt och kunskapsmässigt för att klara av och överleva livet, och att leva i en så trygg vardag att vi får lust att ta livet av oss. Så få inte ångest över att livet inte är 100% tryggt, det är det inte för någon och det är inte heller bra för dig. Ge dig ut i kaoset och öka din resiliens genom att uppleva saker som får dig att bli bättre förberedd för livet. Återvänd sedan hem till tryggheten igenom och fortsätt att öka din hemberedskap på ett sunt sätt.

Livet blir som bäst när vi får båda delar av trygghet och kaos.

Vem vill du vara när katastrofen kommer?

”Istället för att ställa frågan: ’Hur gör jag för att överleva när katastrofen kommer’ tror jag det är bättre att ställa frågan: ’Vem vill jag vara när katastrofen kommer’”(En bok för alla – 2019). Detta står skrivet av Herman Geijer i boken ”Vad håller ni på med”. Jag har precis läst texten när jag träffar Herman i Göteborg. Jag frågar honom när vi är på väg att skiljas; vad är nästa grej nu då, vad skall du prata om? Han stannar till och ler mot mig och säger; samma vanliga, det kommer vi behöva prata om länge till.

Jag funderar på detta på vägen hem och konstaterar att han har rätt. Vi som pratat om hemberedskap nu i flera år känner nog ofta att vi måste gå vidare och börja prata om andra vinklar. Komma bort från de där grunderna som väl alla vet vid det här laget, och börja gå djupare i resonemangen. Men det är just grejen att de flesta inte alls har tagit till sig grunderna i hemberedskap. Trots kampanjer från myndigheterna, broschyren utskickad till alla hushåll i Sverige, nedsläckt land på SVT och flera års krisberedskapsveckor. Vi måste fortsätta prata grunderna med de vi träffar.

Samtidigt måste vi också fortsätta utveckla oss själva och gå framåt i livet. Fundera ordentligt på vad det är vi kämpar för att behålla när katastrofen kommer. Våga leva livet ordentligt både för oss själva och tillsammans med våra nära och kära. Hemberedskap kan aldrig handla om att hålla andan och vänta på katastrofen. Utan istället planera för livet och ha med oss frågan, vem vill vi vara när katastrofen kommer?