Simulationer

Ett av de kraftfullaste verktygen jag använder mig av är simulationer. Att ta en kopp te och sätta sig och spela upp ett scenario kring ett problem eller utmaning man har framför sig. För mig är det som att skriva ett filmmanus och att jag spelade mycket rollspel och datorspel under min ungdom tror jag underlättar i mina simulationer. Jag ser situationen i mitt huvud och försöker fylla i med så mycket detaljer och möjliga händelser som möjligt. Detta generar i sin tur en stor mängd frågor och ”utifrån att”-möjligheter som jag oftast sätter mig framför datorn med. Jag kan sedan kolla väderprognoser, öppettider på affärer, vägbeskrivningar eller berättelser från andra som haft samma situation. Om det är längre fram i framtiden skapar jag också ett antal alternativa scenarion.

Under kompanibefälsskolan blev vi officerare hårt drillade i 3-stegs-metoden som var ett måste för alla bra ledare. Inte bara skulle man behärska vad som hände för stunden, och vad resultatet av det skulle kunna tänkas bli utan även ha i åtanke vad nästa steg efter det skulle kunna vara och förbereda både materiel och trupp för det. Denna modell återkommer i många delar inom modernt försvar. Till och med inom civilt försvar lärs nu IDA-metoden ut. Inledningsvis, Därefter och Avslutningsvis som ett sätt för personal inom offentlig verksamhet att kunna ge direktiv inom verksamheten. Både som befäl i det militära och stabschef inom civilt försvar försöker jag alltid tillämpa dessa metoder. Det ger en större förutsägbarhet hos personalen och mitt motto (som jag stulit ifrån en stängd föreläsning vi hade med Jan Jörnmark) är ”Förutsägbarhet ger säkerhet” ”och trygghet” (mitt tillägg).

Simulationer är även ett fungerande verktyg för de som har svårt att somna. Jag har tidvis varit lite besatt av att optimera min sömn för att hinna med så mycket som möjligt av annat i livet. Under mina studier i detta stötte jag bland annat på ”Franska Sömninsitutet” (Société Française de Recherche et Médecine du Sommeil) och en av deras böcker. Här rekommenderar de att när man lägger sig i sängen så startar man ett grundscenario som början i en film. Sedan låter man succesivt det undermedvetna ta över handlingen i filmen och man själv blir en passiv åskådare. Och alla som somnat i soffan framför en riktig film vet hur effektiv denna metoden är.

När jag läste kursen Livets mening på Skövde Universitet kom jag i vuxen ålder i kontakt med många av de filosofier som blixtrade förbi i undervisningen under grundskoletiden.  Meningen med livet och lycka har gått starkt framåt i forskningen främst på neurologiska grunder men vissa klassiker som Stoicismen består genom årtusendena. Jag är en övertygad stoiker och mina nära vänner är hyfsat trötta på mig när jag framhåller fördelarna av att lida men för mig har det gett perspektiv på många delar av livet. Stoicismen praktiserar också många simulationer både intellektuellt och praktiskt. En väldigt kortfattad men bred sammanfattning över olika bra verktyg kan du läsa i blogginlägget 10 galet bra övningar från stoicismen av Tomas Öberg; https://tomas-oberg.se/10-galet-bra-ovningar-fran-stoicismen/. Jag tillämpar samtliga 8 (!?) övningar som nämns i artikeln.

När jag skall ut och resa och framför allt har familjen med mig så gör vi simulationer i grupp som en övning inför resan. Jag researchar lite om resan och ger dem sedan förutsättningar. Tillsammans diskuterar vi lite om hur lång resan kommer vara, hur varmt det kommer vara på platsen, händelser vi redan nu ser som spikade. Utifrån detta tar vi fram en packlista på kläder, underhållning på resan, särskild utrustning som krävs, restauranger och tider som skall kollas upp och även vilka utrymmen vi har i schemat för ytterligare aktiviteter. Detta ritar vi upp på ett stort blädderblock som sedan får sitta på köksdörren i en vecka där alla i familjen kan gå och göra egna simulationer. Sedan samlas vi igen och berättar om de förväntningar och problem som dykt upp i våra tankar. Detta är också en modell jag använder i mina projektgrupper och som jag berättar om på de ledarutbildningar som jag föreläser på, och glädjande nog blivit anlitad till ytterligare 5 weekendutbildningar i höst.

Jag rekommenderar att pröva på simulationer som en förberedelse på alla tänkbara händelser i livet. Det går både bra hemberedskap och mer flow i det vardagliga livet. Hellre förberedd än efterklok. För mig mycket god livsberedskap.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *