Efter stormen

Det är lite drygt 6 månader jag skrev något på bloggen. Covid-19 drabbade samhället och mitt liv starkare än väntat. Inte virologiskt men ekonomiskt. Min plan att stanna hemma lite extra 2020 och leva på aktieutdelningar crashade totalt.  Måndagen den 9 mars blev det ganska uppenbart att pandemin skulle ha stor påverkan på börsen efter en inledande lite mer försiktig nedgång. Samma vecka tog jag beslutet att sälja hela portföljen.

Med facit i hand borde jag sålt tidigare. Jag låg på ”all time high” den 20 februari och hade förväntade utdelningar på 146.000 kronor för 2020. Det kändes stabilt. Tog beslutet att helt gå ur när jag låg på -14% och undvek därför den absoluta botten. När sedan under pandemins gång besluten kom om inställda utdelningar från de flesta svenska börsbolag känns det som ett bra beslut. Det som fick mig att tveka var trots allt den stora kommande utdelningen. En utdelning som sedan försvann.

Den 20 mars kom sedan beskedet att mina utbildningsuppdrag under våren högst troligen inte skulle bli av. Att samla 20 deltagare från hela landet 4 dagar på ett hotell kändes inte som en bra idé tyckte uppdragsgivaren. Och inte kursdeltagarna heller som hoppade av i en hög takt. Någonstans i samma veva tog Försvarsmakten beslut att ställa in all verksamhet som inte var kritisk och där försvann ungefär ytterligare 3 veckors uppdrag. Den fredagen blev det några öl för många får erkännas. Men under de kommande helgdagarna började också en känsla växa i huvudet att nej nu helvete får det räcka med självömkan.

Kontaktade en annan uppdragsgivare som jag gjorde en hel del timmar hos under vinter. Fanns det något vikariat, något behov? Jo det kanske fanns iallafall en halvtid de nästan kunde lova. Men tror ni inte det kommer bli en del sjukskrivningar under pandemin? Jo, ja, kanske men på en del positioner som jag inte hade upplärning för. Men om jag kommer in de närmaste veckorna och går bredvid kostnadsfritt några dagar på olika positioner? Jo alltså det är väl ok om jag inte debiterar timmar för de läropassen. Jag fick in foten. Och precis som jag trott blev det många sjukskrivningar, nästan för många och det blev några långa veckor här och där. Ett antal uppdrag från MSB på uppdrag av Folkhälsomyndigheten droppade också in. Ett uppdrag från Västra Götalandsregionen att samordna volontäruppdrag. Ett par av de tidigare uppdragen blev av trots allt.

Uppdrag av olika karaktär har jag gjort under våren och sommaren som kanske många ansett inte vara alltid så glamorösa. Inom säkerhet och bevakning löser man alla möjliga typer av problem. Jag har suttit och tittat på en driftpanel i 12 timmar i sträck eftersom IP-kopplingen till larmsändaren varit offline och fjärrövervakning därför inte varit möjlig. Ett uppdrag där jag kanske inte hade så mycket nytta av mina 300 högskolepoäng. Men med ödmjukhet och tacksamhet samtidigt som arbetslösheten steg för varje månad. I ärlighetens namn har jag också haft en hel del mer kvalificerade uppdrag och både utmanats och känt sann arbetsglädje. När jag tittar över samtliga uppdrag under 2020 har jag ett snitt på ungefär 48.500 kr i månaden. Verkligen inget att klaga över. Men det krävdes beslutsamhet, en del attityd och att släppa alla eventuella höga hästar.

Om en vecka startar mina ordinarie uppdrag igång igen. Även Försvarsmakten har tagit beslutet att starta upp igen och jag kommer tillbringa vecka 39 i uniform. Skolorna har startat upp och familjen har återgått till vardag. Det känns på många sätt som stormen är över för denna gång. När det gäller börsportföljen känns det också optimistiskt, men jag tänker återkomma till det i ett annat inlägg.

Jag hoppas du som läser detta också kan känna att den värsta stormen är över. Och att du kom någorlunda helskinnad ur den. Den förberedde överlever.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *